Vi, dvs Mitsu och jag, träffade min halvlillsyrra Kima.....ja som ni ser är hon lite av en halv akita men det ska väl ordna sig med lite rejäl mat. Tycker ni vi sitter lite långt ifrån varandra?...helt vanligt akita-kensäkerhetsavstånd. Man vet aldrig vad som kan hända när det knäpper till i skallen på en akita-inu....och den där i mitten ser ju riktigt farlig ut. Alla två-beningar tyckte hon var sååååååå gullig och mjuk men jag vet nog bättre. Var ju själv ganska gullig som liten...ja det är jag väl fortfarande om jag får säga det själv...men innanför det där skalet finns det andra grejor. Så jag höll mig lite på avstånd...var t o m tvungen att säga ifrån när hårbollen kom lite för nära. Släkten är värst som dom säger och jag känner hennes pappa ganska väl!
Det blir nog bra med tiden....tikar är alltid kul (om dom är lite större)...och i Japan har jag hört dom inte är så noga med vem man får valpar med. Klart...det är ju inte kul om dom har svansen på huvet och spelar banjo förstås....men jag skulle älska dom ändå.
Syrran bor visst på landet med en massa höns. Ska bli kul att få hälsa på nån gång och smaka nej jag menar träffa dom......
Akita-inu Sällskapet i Sverige ger varje år ut en kalender som man kan skicka in bilder till. Ja på akitisar naturligtvis, vackra sådana, och inte taxar! I 2017 års kalender upptar Mitsu och undertecknad hälften av alla bilderna.. vi är lite besvikna...... det borde ha varit ALLA bilder...vi vet nog var redaktörens brevlåda bor!. Nåväl....antingen kan man tolka det som att vi är vackrast bland de vackra eller så får dom jäkligt lite bilder inskickade till sig. Vi föredrar att tro det första.....
Har ni någonsin sett så vackra pinuppor och uppar??
MEN....nu är det väl slut på det roliga kan man tänka!!!!!
Nästa år skall det väl vara det unga fräscha gardet...inget gammalt bös längre...
Ingen kommer vilja se bilder som typ....Mitsu går med rollator...Shirai matar duvor...Mitsu spelar bingo...Shirai somnar framför "En valp i hemmet"...
Nej då kommer det att bli....Kima plockar blommor...Kima tar simborgarmärket...Kima räddar en tax från att drunkna (svikare!!!)...Kima åker skidor...Kima räddar en tax ur en lavin (men hallå, skärpning!) och Kima får Nobelpriset i litteratur ( ja det kan ju vem som helst få så det är inget märkvärdigt med det!!)...
Det är bara att inse att man har blivit gammal och passé.....
Men ett litet tag till ska man väl kunna kämpa på....eller?!