Translate

torsdag 29 juni 2017




Härförleden hade jag en stor dag....en STOR dag...jag fyllde nämligen hela två (2) akita-inu år. Jajamensan...det ni. Och det är extra stort när man är hund till skillnad mot en tvåbening. Vi hundar fyller inte år så många gånger som dom...herregud en människa kan ju bli upp till hundra år...tänk så många uppvaktningar. Medan en liten gulleplutt som jag kanske kan få 14-15 sådana under en livstid. Små hundar syns ju leva lite längre än vi stora och ståtliga vilket känns jäkla orättvist. Och man skall inte tala om hur länge taxar kan leva. Dom är ju så ohyggligt många så dom måste leva länge....så ser dom ju ut som Metusalem också...fast det heter  dom ju inte...alla taxar heter nämligen Sture och det passar dom.....


Nåja det var en liten utvikning men det skall alltid vara en liten taxvinkling då och då....taxfree är förvisso bra i vissa sammanhang....ja egentligen i alla sammanhang men i bloggen bör det finnas fakta om alla individer inte bara om den förträffliga rasen akita-inu.....
Så...jag skulle fylla år och förväntade mig därför en grandios uppvaktning samt en mängd presenter. Och till min stora glädje tisslades och tasslades det friskt bland de övriga i familjen dagarna innan. Man plockade till och med fram resväskor.....aha!!!...en överraskningsresa till lilla mig!!!! Man tackar!...vad ska det bära hän kan tro??!!...Hawaii....USA..Japan...Ängelholm...nej inte till Ängelholm! Spännande värre!!!


Jaha...vad händer tror ni?! Jo på morgonen på min STORA dag sticker familjen själva till Island...dom säger knappt Grattis!...."tack för kaffet!" säger jag. Vilka nedrans taskmörtar (vet inte riktigt vad det är men det låter väldigt nedrigt tycker jag...fint att kombinera task och mört ).
Jag och katten...Sigge alltså...fick vara hemma. Dock var vi inte helt på solokvist....nån måtta får det väl vara. Vi hade ett serviceteam bestående av moster Astrid och Nisse till vår hjälp. Och dom ska jag säga skötte ruljangsen som hejsan...värsta Sheraton-service....så inte gick det nån nöd på oss på det viset.







Kan trösta mig med att katten inte heller fick följa med.....fast han är väl inte direkt nåt sällskap så. Han går ut...kommer in..äter...går ut....kommer in...äter..går ut...ja ni förstår...enahanda typ. Och inte är han så språksam heller...ett och annat mjau och så är det bra med det. Fast det är ju ganska skönt också...själv säger jag inte mycket heller. Blir väl nån utskällning då och då. Som tex häromdagen  när gubbarna som gör markarbeten på tomten bredvid slamrade lite väl mycket med spadarna...då sa jag till att dom fick hålla lite tyst...."ni stör mitt feng-shui era slammergubbar, jag vill ha tyst i min trädgård när jag ligger och kontemplerar".....basta!!


Familjen kom hem efter några dagar....då blev jag väl lite glad faktiskt fast jag försökte se sur ut....och så fick jag äntligen lite rejäl uppvaktning....som sig bör!!!!





Gottgott med leverpastejgräddbakelse och kycklingfiléljus....
Familjen är förlåten!!!!


lördag 17 juni 2017



Det börjar gå inflation...inflation i akita-inus i Uppsalatrakten kan man tänka. Först var det Mitsu...och sen var det Mitsu ....och sen var det Mitsu och så var det i 6 år tills jag kom till Uppsala och förgyllde tillvaron för den häpnande befolkningen. Men sen börjar det hända grejor. Kima och Yoshi kom liksom från ingenstans...eller nej så var det väl kanske inte. Kima är ju faktiskt min lilla halvsyrra. Och nu har jag fått en till halvsyrra i stan....farsan Doraemon gängade sig med Rina, en jättevacker brindletik. Isana som den lilla tiken heter är en brindle, dvs tigrerad. Har inte träffat henne men hon har säkert våra vackra släktdrag...kan inte tänka mig nåt annat. Och sen kommer det i juli en röd akitahanne från Polen. Så ni förstår...det börjar bli en hel svärm av det hela. Vi brukar ha våra träffar på mindre intima platser som Morga Hage eller Kung Björns Hög i Hågadalen men nästa gång lär vi boka Friends Arena som det här håller på.


Man är inte så ovanlig längre....inte unik om man säger. Börjar bli taxvarning på det hela...må Gud förbjuda!!! Snart när man är ute och går kommer man få höra från kreti och pleti att "Titta där går en sån där japansk akita-inu, Jag såg tjugotre sådana igår. Dom är ganska vanlig faktiskt". Va?! ...ska man stå ut med det??? En annan har ju mer hört "Oj vilken fin hund, vad är det för ras?" eller " Oj det där är en sån där akita va? Dom är rätt ovanliga va? Jag har aldrig sett nån sån förut" eller " Jag läste mycket manga när jag var ung. Det där är en sån där anu va?"....ja inte riktigt det stolpskott men nästan...förresten kan du vara ett anus själv!
Nej får ta och flytta....fast det är jättekul att ha lite raskompisar....vi österlänningar förstår nog varandra lite bättre ändå....



Har blivit lite snällare säger man.....ja det vette katten om jag känner mig snällare....man är väl en akita-hane om jag inte fattat det helt fel. Nåja jag hetsar inte upp mig på allt och alla lika lätt som tidigare. Blivit lite mindre utskällningshund så att säga....... men ibland få man faktiska markera att man har sin bubbla och att man vill ha respekt.
Var ute i Morga häromdag som det hampade sig....brukar bli en del resor dit om man säger.







Hur som helst..... vi var klara och skulle lasta in oss i traktorn...hade halva röven inne i bilen då det kommer en annan bil inpå parkeringen och ut kommer det en yngling med en pitbull. Och ska inte denna byracka smita förbi preciiiiis alldeles bakom mig....veritabelt in i redlight zone. Jag var tvungen att ryta till...hundstackarn höll på att bajsa på sig av rädsla.  Nån ordning får det vara även på en skithund. Jag säger respekt!!  Och då säger ägaren...som alla ägare till hundar som kommer fram oombedda till mig säger..."Ja men det är ingen fara, Fido är snäll, han vill bara hälsa". Jag tror jag får krupp....hur f-n ska jag veta att Fido är en snäll liten gulleplutt....känner jag Fido eller? Jag skiter i om så Fido fått Nobels Fredspris, är moder Theresas son och en av Jesu lärjungar....jag ser en best med tänder kommandes galloperande fram med dregel runt munnen stirrandes mig i ögonen....och jag gillar INTE när någon stirrar mig i ögonen. Hur ska jag veta att inte han hatar japaner efter Pearl Harbor eller kanske bara hatar sushi och just därför också akitisar. Och genom sig själv känner man andra säger man....springer jag fram mot en hund så är det inte för att gulla ska jag säga er! Nej ge mig "space" tack! och vill jag nån annan hund nåt säger jag till. Springa runt och ha kramkalas är inte min stil kan jag säga. En hund som samurajerna hade en gång i tiden håller inte på med sånt fjoll!Punkt!


Här ser ni mig sitta på bryggan vid min båt....ja jag sitter framför vår båt men det är inte den på bilden...vår är något lite mindre kan man säga men dock en båt att vistas på vattnet med.


Jag hade planerat en romantisk helg på böljan den blå med min kompis/flickvän...guppa fram på Lake Ekoln....lite mysig picknick vid Wiks Slott....promenera längs strandlinjen och lukta på blommorna. Hade till och med checkat säkerhetsutrustningen om hon skulle råka trilla i....Mitsu kan vara lite klantig ibland!



Men ack av detta blev intet....hon fick för sig att ha en sån där period som tikar har. Misstänkte att det var nåt på gång senast jag träffade henne....aktern var väldigt intressent om man säger. Här ses vi tillsammans i Morga och Vedyxaskogen....




Ja men det är nog lika bra det inte blev nåt.....hon och jag på en båt skulle garanterat ha gett åtta valpar om typ nio veckor. Och jag känner mig inte riktigt redo att stadga mig ännu....förvisso finns villa och Volvo i tillvaron men lite mer roligt vill man väl ha innan man hamnar i TV-soffan för evigt. Sommaren är lång och det blir säkert fler tillfällen för båtfärder....Mitsu har ju skaffat flytväst. Det är bra....man ska ha flytväst på sjön eller hur Kima?!


Ha det bäst!!...vi hörs snart igen....





måndag 5 juni 2017



Var på en het träff med akita-tiken Kima i helgen vid Kung Björns hög....ja de andra i akitaföreningen var väl också där, men de var mer som utfyllnad...statister så att säga. Huvudrollerna var vikta åt undertecknad och den söta Kima-san....hon är så söt att man inte kan ta blicken från henne ens för en liten stund....titta bara får ni se....


Ja men man kan ju inte annat än bli kär, eller hur?!
Förlåt bästis Mitsu! Jag älskar ju också dig men det är ju mer på ett mor-son plan, lite mer platoniskt så att säga. Och det är nog bäst så....tänk på Oidipus hur det gick för honom. Nej det gäller att hålla en sån kärlek på rätt nivå.
Men Kima...Kima....vilken pingla, vilken goding, vilken liten solstråle som kan lysa upp vilken regnig sommardag som helst...
Man skulle vilja äta upp henne med hull och hår....problemet vore väl att man efter det blev förstoppad samt att man fick använda räfsa för att få bort allt hår ur käften....men man ska inte ta allt så bokstavligt....
Men man skulle inte ha nåt emot att komma innanför dom där yllebyxorna....ojojoj nu är det censurvarning för den här bloggen....gogglemoggle kommer snart med överstrykningspennan...
Ja herregud....och jag som brukar vara den som härjar och gormar vid våra träffar satt som ett fån med tungan hängandes ur munnen....


Men titta bara så menlös jag ser ut....man kan nästa ta miste på mig och en tax...usch!!!!
Tur att det var bara tunga som hängde ut och inte andra grejor lite längre bak....dock kan det kanske imponera på damerna att man har resurser så att säga!!!? Det  är inte för inte man i grannskapet går under smeknamnet "the japanese stallion"..... men man vill ju inte bli känd som en äcklig blottare och snuskakita....som sitter vid hundbaden och spanar in brudar....nej lite mer finess än så har man faktiskt....sånt har jag lärt av min far Doraemon....det är en ödmjuk herre det!!!




På träffen var ju också ordningsman Mitsu som här ses läxa upp lille Yoshi. Yoshi som för övrigt svansar rejält runt MIN Kima....det ska han ge attan i!!!! Ingen liten finnig valp i målbrottet med illaluktande tassar ska slå sina lovar runt min lilla gullefjulle....basta! Han har väl knappt fått några stenar i kulpåsen stackarn....och om det är några kulor så är det med största sannolikhet gelékulor...hehehe! Han försökte utmana mig i en "stirra-ut"-kamp....men då morrade jag till lite så att han förstod att han hade med en vuxen att göra.....uppkomling!!!!


Nej nu ska jag avsluta med en liten dikt till min lilla älskling.....en japansk haiku..

" I skira skymningsljuset
stod hon, min sommardröm"

Jag är ju inte bara vacker, jag är poetisk också.............

ps Stort tack till Mitsu-mamas matte Kitti för jättefina bilder ds



torsdag 1 juni 2017




Justin Bieber,,,,jag säger bara Justin Bieber...den stackarn! Så fort han sticker näsan utanför dörren har han 47 tusen fans och 20 tusen paparazzis  (var är alla mamarazzis förresten? ska det inte vara jämlikt och pk eller?!) efter sig. Det kan inte vara lätt!!!!....jag vet!!!!! Kan i min mest blygsamma ton säga att jag lider av samma problematik. Varhelst jag sätter ned mina tassar kommer det horder för att beskåda, beundra och några dumdristiga att försöka klappa ( nån som inte vill ha alla sina fingrar kvar kanske?!). Skitjobbigt! Allt från elaka dvärgar till senila tanter och alla kategorier där emellan. Att dom små dvärgarna har höga tankar om mig ska man kanske inte dra så höga växlar på....dom kan ju inte se skillnad på en akita-ken och en tax. Inte heller tanter över 45 är att räkna med...antingen ser dom dåligt eller så är dom inte helt med i matchen....ser dom en fyrfoting så tror dom att det är Lazzie. Kategorierna där emellan är väl mera bedömningsmässiga och kan känna igen en stilig hud och beundra den.....och nonchalera en tax. Beundran på behörigt avstånd är att föredra för undertecknad.....se men inte röra är en bra devis...


Häromdagen kändes det nästan som måttet var rågat. Husse och jag spatserade längs med Mälarvägen från Skarholmen när en mindre lastbil kom emot oss och passerade. Jag noterade att de två passagerarna titta på mig....vilket jag som sagt är van vid och inte bryr mig så särskilt mycket om (ja, lite då...), Hur som haver.....vi traskade på och begav oss in i ett villaområde. Helt plötsligt glider lastbilen upp bakom oss...en person vevar ned rutan och säger "Ursäkta men vi såg dig när vi passerade och måste fråga vad du är för en vacker hund?"....man har alltså vänt lastbilen för att förfölja oss....creepy minst sagt. Och i lastbilen sitter det två gubbar i 50 års-ålder med tatueringar över hela kroppen och skägg som man kunde gå vilse i...säkert medlemmar i något motorcykelgäng typ "Järnrör" eller nåt. "Du är så jäkla vacker" sa den ena medans den andre började ta sig ur bilen...innan den ens helt stannat..... för att gosa med mig. En varnade blick från mig samt lite vägledande ord från husse gjorde att han hoppade in i bilen igen....se men inte röra som sagt!!..


Och så det vanliga snacket....."är inte det där en sån där hund från Lasse Hallström-filmen, Hachiko eller nåt?"..."har man inte gråtit förut så gör man det när man ser den"....säger en vuxen karl....pinsamt.....
Som vanligt kan inte husse hålla sig utan svara " jo visst det är han som är Hachi och det är jag som är Richard"....ja men snälla inte igen....är du helt väck gubbe...det är såååååå himla tjatigt och framförallt extremt NÖNTIGT!!
Jaja...kan man göra någon glad genom att vara vacker så kanske man tillför världen nåt i alla fall....så länge dom inte ska försöka klappa mig så....


Förra helgen var husse med några andra gubbar och spelade töntsporten golf i Skottland...eller det sa dom i alla fall....jag tyckte han luktade gammal brygga när han kom hem jag.....
Jag försökte smita ned i hans bag när han skulle iväg.....



Nåväl det var ganska skönt slippa honom några dagar. Jag har ganska bra kontroll på matte....tyvärr var lill-husse Sebbe hemma så jag kunde inte härja som jag ville.....kan jag inte med matte heller om jag ska vara helt ärlig. Minns inte så mycket av dom här dagarna....det var ju så himla varmt. Var ute i Berthåga med Mitsu och letade upp lite ormar till matte....hon gillar dom...not!
Och sen kom husse hem igen....och då skulle han spela golf igen....som om inte Skottland räckte????!
Släpade med stackars mig också.....



 Ja men ni ser ju hur roligt det är eller??...det enda som är kul är att sno husses headcovers. Ja det är inte hans mössa om ni tror det utan skydden som sitter på några av hans klubbor. Dom stackarna måste ju ha mössa på sina huvuden som skydd....annars kanske dom få ont i öronen eller hjärnskakning...dom små liven!....


Bag och hund....vilken är vilken????


Spanar in sjöräddningen vid  Ekoln.....