Stod inne på gården och hade min dagliga vård med borstning av min välbyggda lekamen när det plötsligt var ett Herrans liv på framsidan. Jag är van att små fjanthundar skäller till ibland....eller ja dom skäller ganska ofta upplever jag det som och väldigt enerverande....men detta var mer av " här finns något intressent"-skall. Och till råga på allt hörde jag Fentanyl-katten ge ifrån sig några väl valda fräsningar. Min intention var att genast ta reda på vad som orsaka detta störningsmoment i vår annars så lugna vrå av tillvaron. Man vill ju så att säga ha järnkoll på läget....men se det satte general Surpuppa...aka husse...stopp för. Han vill inte ha några lösspringande hundar vid sitt hus...
Men se det hade han. Lillhusse Zeb kom nämligen ut med stora fångsthåven och fångade in en hund som var lös på gatan. Byrackan hade fått syn på Fentanyl-katten....som för tillfället faktiskt inte är hög som ett höghus på nån drog (inte vad vi vet i alla fall?!)...och sprungit in på vår mark. Katten blev förbannad och sprang in under bilen....körde sina KungFu-moves framför näsan på lopp-pälsen för att skrämma den....vilket lyckades sisådär (eller ma  ma som man säger på japanska).
Nåväl, fjanten infångades och forslades in i huset. Och jag efter.....nej skulle inte tro det!....jag fick inte ens komma in i mitt eget hus.......fick snällt vänta utanför! Herregud!!!....hundskrället kanske hade planer på att stjäla allt vad jag äger och har....vilket i och för sig inte är så mycket...men ändå.
Ett telefonnummer hittades på kopplet och ägarna ringdes upp. "Skulle komma genast!"
Under tiden hade gatukorsningen fräckheten att slafsa ned med sitt äckliga munslem i min vattenskål....kan garantera att hon...för det var en hon...det dinglade inget mellan benen nämligen...kan garantera att hon aldrig borstat tänderna. Samt att hon...och detta skulle Fentanyl-katten vetat om....hon åt upp hans mat!! Vilken äcklig!!! Jag skulle ALDRIG äta kattmat! Ja, kanske nån gång att det slunkit ned nån bit....man måste ju prova. Jo så kattmat var tydligen gott...men när hon blev erbjuden hundgodis så nobbade hon. Det säger ju allt....hon måste vara en tax!!! Hade lite för långa ben kanske...men definitivt en tax..
Så småningom kom ägarna.....och dom var så glada att få tillbaks sin älskade "tax".Hur kan nån älska en tax???? Hon hade rymt från sitt dagis "Hundra hundar" ....väldigt fyndigt namn men hålla reda på sina hundar kan dom inte...det är ju inte precis universitetsutbildning dom håller på med...tanken är väl att dom skall förvara hundarna och inte låta dom springa omkring och skrämma stackars Fentanyl-katter.
Jag vet ju att vi har fått mycket beröm både nationellt och internationellt....aka Klinta,Börje...för vår proffsiga och pedagogiska dagisverksamhet här i Sunnersta. Men att vi är så efterfrågade att man till och med rymmer från andra dagis för att vara här!!...det trodde jag inte!!
Men nu är det så att mitt dagis bara tar emot riktiga hundar...dvs akita-inus....övriga som kallar sig hundar typ tax,tax och tax göre sig icke besvär....
Här nedan ser ni bild på inkräktaren....att man lyckas se så dum och enfaldig övergår mitt förstånd!

Avslutar med en bild på en riktig "hunk", så ni har nåt snyggt på näthinnan innan ni ska somna....