Translate

tisdag 6 februari 2018



Swenglish  summary available....

Uppsökte Universitetsdjursjukhuset i Ultuna.....känt mig lite "krank" någon vecka eller så....lite håglös, ingen aptit, tappat vikt ( väger 37,1 istället för 37,9....väger snart mindre än en tax!!! )...ja lite allmänt ur slag som man säger....har knappt ork att bry mig om hanhundar jag möter...dock mer intresserad av kjoltygen i området!!!
Nåväl......man har gett mig en diagnos för detta tillstånd....låter som det vore obotligt och eventuellt dödligt.....jag har drabbats av "Förälskelse-bacillen"!!!! Ojojoj!...trodde inte att jag...en, om jag får säga det själv, rätt så tuff akita-ken kunde få sånt...ingår inte det i trippelvaccineringen man får???
Finns ett mycket effektivt botemedel sa man....och det stavas Daijina Mirai"! Tack gode gud för det...nu måste jag genast få tag i detta botemedel!!!! Kan man få det på recept tro!!!!

Had too visit the UniversityVeterinaryHospital in Ultuna....only a short walk from home....have been feeling somewhat feeble a couple of days....apathetic ( not pathetic though!! ), no appatite, losing in weight ( almost a kilo....soon a dachshund is going to wrestle me down!! )....not even having the strenght too tell the neighbourhoods dogs off....though more interested in the female ones!!
Got a diagnosis....I had been subjected to the fierce " Infatuation-bug"!!! It has a cure!!!!..and it is spelled "Daijina Mirai"! Thank God!!! Can I have it on prescripition????....




Daijina Mirai eller "Mirre-pirre" som jag kommer att kalla henne bor numera inte i Tyskland utan i sitt riktiga hem i Klinta, Börje!! Nu är ju det lite ute på bonn-vischan men hon kan ju alltid komma in till lite mer civiliserade trakter när hon hälsar på mig, hennes drömprins!!!
Jag har ännu inte hunnit träffa henne 😡😡....men hon måste ju få acklimatisera sig i sitt nya hem först. Och det viktigaste av allt.....börja på SFI (Svenska För Invandrare). Ja hon ska inte tro att jag tänker lära mig tyska!!!! alldeles för mycket sscchsch-ljud för mig!
Hon fick i alla fall en välkomstpresent......en snuttefilt med hennes bild på samt den viktigaste...en kudde med min bild på. Kommer hon drömma många fina drömmar när hon ligger med sitt gulliga lilla huvud på den.....

Daijina Mirai or "Mirre-pirre" as I will call her....is now living in her "real" home in Klinta,Börje. It is somewhat out in the upplandic bush but she can always visit  more civilized surroundings when she comes to me!, her dream come true!!!!
I haven´t had the chance too meet her yet....she has to acclimatize herself...and the most important of all....she has to go to SFI-class ( Swedish For Immigrants). I will NOT in a million years speak german..."Nein danke!".
Gave her a welcomingpresent....a blanket with her photo on it...and a pillow with me on it!!!. Now she can dream sweet dreams of her charming prince......



Avslutar med en anekdot från en av våra dagliga promenader. Man träffar ju som ni vet både det ena och det andra ifråga om hundar och hundägare......somt bra somt mindre bra om man säger! Och det är nog så att vi, husse och jag, tillhör väl lite hitochdit-kategorin vi också ska erkännas. Dock får man väl för sig att en hundägare är stolt över sin hund och vise versa....

Will finish this article with an anecdote from one of our daily walks. As a dog you will encounter different types of dogs and dogowners....some good and some less good. And I don´t mean that we, my human dad and I, are the best pair, do not think that!! But I think that a a dogowner are proud of it´s dog and the other way around....





Bilderna är från Lyssnaängsbadet...inte mycket bad för tillfället kanske...men det var här vi träffade en äldre man med två hundar....av rasen vit golvmopp typ...snälla och glada. Vi hejade på varandra....och när mannen passerade sa han "tjusig hund du har" till husse..."väldigt tjusig hund!". Husse som gått i söndagsskola och har vett att vara artig svarade "Tack, det var snällt. Du har också fina hundar!!" (smörade lite där!!)...varpå mannen svarade " Nej, det har jag inte!". Det kan man kalla en stolt hundägare eller?! Nu kan jag väl erkänna att jag i tysthet höll med honom....men ändå?!
Säkert hustrun som ville ha golvmopparna....mannen själv ville säkert ha en riktig hund d v s en akita!!

All the pictures are from Lyssnaängsbadet.....a bathingfacility near our home...not much off bathing now though!!
Here we met a man with two dogs...white-ish floor mop type of dogs..happy and friendly. We said hello and nodded...and when the man passed me he said to my human dad..."What a classy dog you have got there, very classy endeed!" And dad responded. polite that he is, "Thank you! And your dogs are very nice too!"....the man simply said "No, they are not!" A very proud dogowner eh?! Surely was his wife that wanted that kind of dogs....he secretly wanted a real dog...an akita!!!!



Good-bye!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar