En fruktansvärd information har kommit till min kännedom. Denna uppgift har jag fått från en initierad källa....en hemlig uppgiftslämnare kan man säga....ja inte hemlig för mig förstås, jag har ju de facto träffat henne...ja eller hen då...hen är ju hemlig. Så mycket kan jag i alla fall yppa om vederbörandes identitet att denne någon har sina bopålar i norra delarna av Uppsala, i trakterna av området som börjar på B och slutar på örje....mer än så lämnar jag inte ut. Det finns ju faktiskt nåt som heter sekretess...vad det är har jag som hund ingen aning om men det låter bra. 

Allt nog om detta...till saken. Denne hen och jag har allt som oftast hemliga möten på hemliga mötesplatser....jädrans hemligt allt det här....dessa platser avtalas för övrigt via kodade sms. Jag fattar ingenting men som tur är har husse huvet på skaft....han ser till att vi hamnar rätt. Man vill ju inte ha hemliga möten på fel hemlig mötesplats eller hur? 

Bilden ovan visar dock icke en utav dessa mötesplatser....här gräver jag efter sork....

Till saken då människa...eller ja hund! OK....hen hade uppgifter om att man använde ordet Akita på ett förskräckligt sätt. Somliga hundägare döper sina hundar till just Akita!!! Ja men vad är detta! Finns det ingen hejd på vansinnigheterna. Kan man verkligen tro att det går runt cockerspaniels eller labradorer som heter "Akita"?! Oförskämt skulle jag vilja säga!!! Inte fasiken skulle jag vilja gå runt och heta "Tax" heller! "Kom nu Tax ska du få lite grädde!"....jo det skulle vara snyggt det!

Och det här medför ju att vi som ras....för övrigt den vackraste hundrasen (inget skryt)...får ta skit om det är nån som heter "Akita" som gör nåt galet. Ta t ex uppgiften om att Ola-Conny...ja han från Ullared ni vet, och vet ni inte det så har ni ingen TV..... blivit biten av en akita. Ja vad tror ni då?....det var ju en hund som hette "Akita"!!! Närmare bestämt en tax tror jag! Men nu går alla runt och anklagar mig för att ha bitit Ola-Conny....det är orättvist. För övrigt skulle jag inte bita Ola-Conny utan hans lite mer korpulente kumpan Morgan....han är full med chips och korv och smakar nog bättre...

Nej jag skall hädanefter uppge att jag är av rasen labradoodle....dom skall alltid framstå som så jädrans snälla och mysiga....dom behöver få lite skit på sig dom också....så det så!!

Ser ibland vuxna personer ta kort på elaka små dvärgar....är väl deras skötare kan jag tro. Kan inte fatta dom ödslar tid på sådana motiv när dom kan ta kort på mig????!!

Avslutar med att i förskott gratulera min käre vän Kitti på hennes födelsedag samt också min halvsyster Kima som snart fyller 1 år (är du könsmogen snart???!)

HURRA HURRA HURRA HURRA!!!!!!

En bild från "back in the day" med min älskade Mitsu-mamma....

Alltså!....det är grymt jobbigt att vara så populär som jag är...alla ska hålla på och trängas om utrymmet runt mig...

Ta till exempel i fredags.....då var man tvungen att släpa runt en gubbe...förvisso husse och han sitter ju fast i andra ändan av kopplet så det är ju inte mycket man kan göra åt....samt tre tanter runt omgivningarna kring Berthåga kyrkogård. Så sakta som dom gick så kan man tro att dom bodde där....nej nu var jag elak...dom fick nog vänta på mig ibland också. Och det är alltid trevligt med sällskap. Gubben aka husse går man med jämt så han är det inte mycket att prata med.....jag vet vad han ska säga innan han säger det....så förutsägbar är han...

Tanterna var värsta släkten..... matte Ingrid och moster Astrid samt Kitti....Kitti är förvisso inte släkt men en väldigt kär vän till mig...hennes hane heter Björn, också en kär vän till mig.....nu är han ju inte en hundhane om ni fattar och Kitti är inte tik men dom hör liksom ihop....jajaja ni fattar och gör ni inte det är ni lika stördumma som en tax.

Nu är jag dock lite sur på Kitti....hon och Björn åkte nämligen till huvudstaden och träffade Daishi, en akitahane från samma kennel som jag kommer ifrån. Hade varit kul att hälsa på honom men jag fick inte följa med.....surt sa akitan om taxen som smet iväg.....

Här nedan ser ni fina Daishi......

Är man populär får man ju stå ut med att kallas både det ena och det andra....."räv", "varg" kan man väl stå ut med..... "Är han från Grönland?"....ja man får väl vara tacksam att dom inte tror man är från Skåne (förlåt,förlåt alla skånska släktingar!!!)....."är  det en sån där anu?"...ja det är väl en klassiker hittills. "Kan det vara en sån där jämthund?!"...jo då jubelidiot!!...jag är HUND jämt!!!

Men en ny hörde jag häromdan och då blev jag ganska glad faktiskt....det  var en tant som sa nåt väldigt sött...själv hade hon en hund som såg ut som en elefant, en sanktbernhards hund som vägde 70 kilo...puckot skällde på mig men det hör inte hit....jo tanten var väldigt imponerad av mina fina färger....hon bara älskade gyllengula hundar sa hon...tyckte jag såg ut som en SMÖRKOLA....det ni....det har ingen tax blivit kallad.....

Nej nu har jag inte mer tid för er...ska fundera på vilken pose jag ska ha till nästa akita-kalender uppslag.....hade tänkt mig vara med på 8 månadsbilder....ja man vill ju inte vara för girig eller hur?...finns väl nån annan liten akita där ute som också vill vara med....

Vilken sida är min bästa sida tro????

En liten sak till.....här ser ni foton tagna med två års mellanrum på undertecknad ståendes på en bro vid Ekoln....har jag blivit större eller har bron krympt????

Ha det bäst!!!

Hösten är här och med den sprider det sig vällustiga dofter i grannskapet.....och det är inte lukten efter lakvattnet som sopbilarna behagar släppa ut på gatorna....ej heller är det doften från förmultnade löv som stiger upp från den fuktiga marken (  man är lite av en poet ibland eller hur???? )....nej det är från tikar som med sin sensuella bouquet sätter mitt hjärta i brand. Med min alldeles för känsliga nos kan jag pejla in en liten pingla på G på en kilometers avstånd. 

Stack ut min nos genom dörrhålet en morgon när det kom en liten flicka strosandes förbi....kände genast hur hjärtat satte av i galopp då en liten vindil förde hennes kvinnliga arom in i mitt luktorgan......oturligt nog satt jag fast med husse i andra ändan av kopplet. Men tösen gick lös....och hon gnydde så olyckligt när hon såg mig....så hon fick för sig att ta en närmare titt på denna stiliga ädling som uppenbarade sig framför henne. Tyvärr var hennes husse...fasiken att det ska behövas finnas hussar överallt!!!.... för snabb för henne och fångade upp henne......det var hund av typen tax, dock ej tax...men typ mindre med andra ord. Attans otur tänkte jag!!! Man vill ju gärna framstå som en vacker riddare som räddar en "damsel in distress" ! Dock skulle undertecknad neka till all kännedom om saken om det helt plötsligt skulle dyka upp små-Shiraier. Vilket för övrigt skulle vara märkligt med tanke på att tiken var en dvärg-schnauzer!!!!Usch! Små elaka dvärgar och valpar göre sig icke besvär! Men lite rajtantajtan ställer man upp på.....lita på Shirai! Jag skulle skylla på att det var farsan som var den skyldige....han är en riktig hor-bock han!!
Vill inte skryta men skulle det mot förmodan bli valpar så skulle dessa små gull-ungar göra rent hus på utställningar världen över. Inget skryt...bara faktum!!! Skulle bli värsta champinjon-stuvning!!!
Svenska, finska, spanska, tyska, spansk-tyska eller tysk-spanska valpar göre sig icke besvär. Kan lika gärna spara in på avgiften och stanna hemma.......

Jagade efter en fågel uti Morga....var en häger tror jag....jag är ingen ornitolog så det kunde lika gärna varit en talgoxe men då en jäkligt stor en Kan kanske fråga Fentanyl-katten.....han är bra på fåglar...iallafall att ha ihjäl dom....

Ser ni den i vattenbrynet?.....jag ser den!!

Och nu flyger den......

Jag har beskrivit min passion för tikar...det ska jag inte sticka under stolen med att jag har....naturligt för en ung hanhund som lilla mig. Men det kommer aldrig någonsin finnas den kärlek som jag kände  för min älskade Mitsu...saknar henne jättemycket. Visst, vi var väl inte alltid så såta vänner....Mitsu kunde bli väldigt sur om hon hade nåt märgben eller gosedjur...som till råga på allt var mitt! Men för det mesta älskade vi varandra......

Har ni stött på det här fenomenet att när ni är ute på en lugn promenad någon helt plötsligt sneakar upp bakom er??...jädrans obehagligt om jag får säga det!!...och det är som tur inte allt som oftast taxar utan.....MEMILER på sina 50 tusen kronors cyklar!!! Ett fruktansvärt otyg i skogen enligt min mening....om jag inte vore så belevad skulle jag bita sönder deras däck. Dom har cyklar som kostar pluring, lullutrustningar som kostar ännu mer pluring och sen en ekipering med tajta...och som dom säkert tror sexiga...bläää!...lycratajts....MEN....har dom en ringklocka på det där ekipaget?????....svaret är NEJ och åter igen NEJ! Bäst är det när dom cyklar med en kompis för då hörs dom tjattrandes på en mils avstånd....diskuterandes allt från hur många mil dom cyklat till vad dom behagar att äta och dricka. Tror inte skogens djur är särskilt intresserade faktiskt så det gör inget om dom pratar lite tystare. Använd ringklockan istället gubbdj....lar!!!
Råkade...hör och häpna.... på en förståndig cyklist häromdagen......han stannade och väntade tills vi hade passerat....noterade att "det var en stilig hund!"....jo man tackar!...samt sa att "man vill ju inte skrämmas". Det var en fin man det!!!! Hade lite förstånd och empati innanför pannbenet....så var han också i lite övre medelåldern...typ som husse...ja ja han var gubbe helt enkelt! men ändock mycket förståndig!

Finns det en kategori som om möjligt kan vara ännu värre?? Jojomensan det kan det!!!
Går man i godan ro på en kombinerad trottoar/cykelbana kan man ge sig den på att det finns risk att få däckmönster i pälsen efter att ha blivit överkörd av två flåshurtiga unga mammor som springer med sina barn i sportsittvagnar. Men snälla rara!!! Det är väl inte F1 på Monza det här!!?? Ska dom stackars barnen behöva stå ut med detta???? Kan man inte ringa BO??? Måste dessa mammor vara så förbaskat duktiga??? Samtidigt som dom springer och pratar med sin kompis....ja dom pratar ju inte med barnen, dom är väl för tråkiga kan jag tro dom små dvärgarna.....så skriver dom säkert i fejjan, instagrammar och pratar med gammelfarmor i telefon. Herregud, dom kör på som om dom måste hinna två år på ett....
Samt att dom heller inte har ringklockor eller på annat sätt påtalar sin hastiga närvaro. Dom skrämmer ju s k i t e n ur en. Tur för dom att dom springer så fort annars skulle dom vara ett ben mindre.......

Ja det här är inte jag om ni tror det....men jag skulle kunna se ut så här om jag fick tag i en memil!

Undrar om han är snäll den här killen???? Vore nog bra att ha som kompis?!..

Långt bakom mig ser ni vår nyinköpta sommarstuga.....är ni snälla kanske ni blir ditbjudna.

Här nedan ser ni för övrigt en ny medlem i familjen....han är ganska stillsam faktiskt, så han retar inte mig på något vis. Håller ett vakande öga på trafiken....som har en tendens att vara lite för hastig förbi oss....Han har tid att röka lite cigarr den luringen..... Vi har fått honom från en matte i Klinta som jag gillar.

Här ser ni en akita-inu ivrigt sökandes svamp i svampskogen......akta er vad svamp det blir!...eller inte! Ibland får familjen för sig att dom är skogsmullar.... och skall ut och fylla sina svampkorgar med tonvis med kantareller....Hur bra går det tror ni?? Husse brukar säga att vi ska "ut i skogen och INTE plocka svamp"....för det är nog närmare sanningen. En matte som jag känner brukar säga att det finns att köpa på ICA....så sant så sant!!!!

Här ses jag spanandes efter skogens guld....eller kanske en hare...

Och annan får slita hund som vanligt....kånka runt på termosar och annan skaffning....en och annan godbit till undertecknad blir det förvisso också...

Samt att det är bra träning om man någon gång får små telningar på sitt dagis....kan man ha dom i väskorna om dom inte orkar gå längre på utflykten...eller kanske ha deras blöjor och nappflaskor i?

Ska ni veta en hemlighet?....hur tror ni det kan komma sig att jag har så röd päls?...ska avslöja att jag dopar mig med.......

Fentanyl-katten har fixat det till mig.....smugglas in från Norge.....norska skidlandslaget tillverkar det på hemlig ort....katten köper det från Pablo Johaug .....finns även som salva att stryka på...ett litet tips bara till alla taxar där ute.....

Simma lugnt......

Kolla in den där tomma blicken....finns det en ras som heter Enfald så är det den här..hehehe!

Tog en liten mini-semester från Fentanyl-katten härom helgen. Checkade in på Åkerbladhs i Tällberg...brukar ha för vana att göra det varje år....ja det här blev ju andra gången men jag är ju bara två år så man kan inte ha hunnit med så mycket...eller hur??? Den här gången hade jag kompisarna Astrid och Nisse med mig. Deras mördar-katt Alice var hemma med Fentanylis och lill-husse Zeb....

Rätt åt dom.......

Jag....dvs hundar överlag...får inte vara i huvudbyggnaden, men det gör inget för då får vi ha en liten stuga för oss själva. Kan man partaja så mycket man vill.....men det brukar gå ganska lugnt till i vår familj...undantag då herr  Sigvard Fentanyl som kan hitta på lite extra...

Det  allra allra bästa med att bo på hotell är.....FRUKOSTEN!!!!

Nu får ju jag som sagt inte gå in och äta den, men dom andra får. Och bajspåsar kan man använda till mycket.....det blir väldigt mycket leverpastej, bacon, skinka och korv på familjens tallrik...vilket är märkligt ehuru de skola föreställa fiskvegetarianer??!! Frukostpersonalen får springa som tättingar och fylla på när Anderssons är på gång. Jag bara väntar på att dom ska åka fast med handväskor och fickor fulla med charkuterifyllda bajspåsar....pinsamt kommer det att bli!

För övrigt är det mest att gå ut och glo på olika tråkiga saker....kunde man ändå inte få syn på en hare eller en björn åtminstone.....

Och poserande i alla möjlig och omöjliga ställningar och situationer...tur att man är snäll och ställer upp. Man vill ju förstås följa med nästa gång det vankas hotellfrukost....

Hade lite fel om djurlivet...såg ju faktiskt några lekkompisar genom vårt fönster....fick tyvärr inte leka med dom....taskmörtar!!!!

Avslutar med en kanonbild.......

Stod inne på gården och hade min dagliga vård med borstning av min välbyggda lekamen när det plötsligt var ett Herrans liv på framsidan. Jag är van att små fjanthundar skäller till ibland....eller ja dom skäller ganska ofta upplever jag det som och väldigt enerverande....men detta var mer av " här finns något intressent"-skall. Och till råga på allt hörde jag Fentanyl-katten ge ifrån sig några väl valda fräsningar. Min intention var att genast ta reda på vad som orsaka detta störningsmoment i vår annars så lugna vrå av tillvaron. Man vill ju så att säga ha järnkoll på läget....men se det satte general Surpuppa...aka husse...stopp för. Han vill inte ha några lösspringande hundar vid sitt hus...
Men se det hade han. Lillhusse Zeb kom nämligen ut med stora fångsthåven och fångade in en hund som var lös på gatan. Byrackan hade fått syn på Fentanyl-katten....som för tillfället faktiskt inte är hög som ett höghus på nån drog (inte vad vi vet i alla fall?!)...och sprungit in på vår mark. Katten blev förbannad och sprang in under bilen....körde sina KungFu-moves framför näsan på lopp-pälsen för att skrämma den....vilket lyckades sisådär (eller ma  ma som man säger på japanska).
Nåväl, fjanten infångades och forslades in i huset. Och jag efter.....nej skulle inte tro det!....jag fick inte ens komma in i mitt eget hus.......fick snällt vänta utanför! Herregud!!!....hundskrället kanske hade planer på att stjäla allt vad jag äger och har....vilket i och för sig inte är så mycket...men ändå.
Ett telefonnummer hittades på kopplet och ägarna ringdes upp. "Skulle komma genast!"
Under tiden hade gatukorsningen fräckheten att slafsa ned med sitt äckliga munslem i min vattenskål....kan garantera att hon...för det var en hon...det dinglade inget mellan benen nämligen...kan garantera att hon aldrig borstat tänderna. Samt att hon...och detta skulle Fentanyl-katten vetat om....hon åt upp hans mat!! Vilken äcklig!!! Jag skulle ALDRIG äta kattmat! Ja, kanske nån gång att det slunkit ned nån bit....man måste ju prova. Jo så kattmat var tydligen gott...men när hon blev erbjuden hundgodis så nobbade hon. Det säger ju allt....hon måste vara en tax!!! Hade lite för långa ben kanske...men definitivt en tax..
Så småningom kom ägarna.....och dom var så glada att få tillbaks sin älskade "tax".Hur kan nån älska en tax???? Hon hade rymt från sitt dagis "Hundra hundar" ....väldigt fyndigt namn men hålla reda på sina hundar kan dom inte...det är ju inte precis universitetsutbildning dom håller på med...tanken är väl att dom skall förvara hundarna och inte låta dom springa omkring och skrämma stackars Fentanyl-katter.
Jag vet ju att vi har fått mycket beröm både nationellt och internationellt....aka Klinta,Börje...för vår proffsiga och pedagogiska dagisverksamhet här i Sunnersta. Men att vi är så efterfrågade att man till och med rymmer från andra dagis för att vara här!!...det trodde jag inte!!
Men nu är det så att mitt dagis bara tar emot riktiga hundar...dvs akita-inus....övriga som kallar sig hundar typ tax,tax och tax göre sig icke besvär....
Här nedan ser ni bild på inkräktaren....att man lyckas se så dum och enfaldig övergår mitt förstånd!

Avslutar med en bild på en riktig "hunk", så ni har nåt snyggt på näthinnan innan ni ska somna....